En resa 7 gånger värre än något annat

Helvetet har brutit ut.
Någon har öppnat pandoras ask verkar det som.
Allt var frid och fröjd hela förra veckan allt verkade går bra och det känndes som om allt äntligt skulle klarna lite grann. Man kunnde nästan tyckas se luset där borta i mörkret. Det blev torsdag och vi tog ett lån för vi beslutade oss för att renovera lägenheten för att införskaffa lite nya möbler nu när vi äntligt börjar lägga om livet igen.
Fredagen kom och jag skulle åka iväg på jobb över helgen men komma på söndagen hem igen.
Lördagen skulle (M) träffa sin systerdotter i stan för att de skulle umgås lite grann. Men (M) dök aldrig upp. Fick ett samtal på jobbet om detta ochj blev så klart oroligt till tusen kastade mig i bilen och körde i ilfart ner till Gbg tog 50 min (brukar ta 1,15h) Vad möter mig i soffan om inte en full (M) blev något sur och ledsen. Gick och lade mig i sängen för att inta natten. Tänkte att nu får det för fan vara nog.
Hade lite samtal om detta på kvällen och på morgonen.
Tog beslutet att gå ifrån honom. Det var hemskt jobbigt att säga detta för jag vill att han sak vara frisk, vill att allt ska bli bra igen, jag VILL så in i helvete mycket saker. Han lovade att ta tag i detta på måndagen och åka till avgiftning. Fick samtal ppå jobbet att han hade varit där och fått antideppresiva tabletter. Ok, bra tänkte jag! Tisdagen kom och han berättade att han skulle åka på behandlings hem i några månader.
-Så skönt att äntligen bli av med detta och att han tar hand om det!!!!!!
Onsdag
Fick ett hysteriskt samtal av han syster om att (M) hade checkat in till Thailand. Trodde jag höll på att dö!!!!!!!!!
Va fan?????
Stod i omklädningsrummet som ett stort frågetecken. Fattade inget alls.
Lånet, lägenheten, bilen, jag, allt var upp och ner alla planer raserades på minder än 2 sekunder.
Gick i dvala, kännde inget, alla känslor fanns inte.kvar allt var kallt. Försökte fundera ut något bra, gick inte alls. Kunde inte fundera, kunde inte sova på nätterna. Orolig, arg, frustrerad av att inte kunna göra något, sviken you name it!!!!!!!!
Tills idag på morgonen fick panik ångest. Aldrig i hela mitt liv har jag haft detta och det var hemskt.
Grät floder, skakade i hela kroppen frös fast jag var vrm. Saknade honom fast inte, älskar honom fast inte. Vill klara upp detta igen men osäker. Kämpa vidare, kämpa vidare. TA DIG UPP PÅ FÖTTER IGEN!!
Funderade på om livet var värt att leva. Funderade på olika sätt att försvinna på.
Ett enda stort KAOS!!!!!!!!
Vill tro på honom, vill lita på honom, vill älska honom, vill få allt bra igen.
FUCK orkar inte mera nu!!!!!!