Trött

Nu en dryg vecka efter allt har hänt kommer tröttheten som ett bombnedslag på en. I förrgår kom den över mig sen dess har ajg vart trött och eländig. Inte alls kännt mig pigg att göra något, inte orkat att bry mig om något alls. Men det är väl så när det händer sådana här saker i livet. Jag funkar nämligen så att något jobbigt händer jag stänger av alla känslor och går bara på det jag tycker är bra och känns rätt just då.
Allt för att jag ska kunna ta mig igenom svåra situationer utan att själv komma till skada.
Skulle gjort en bra massa saker i Måndags men orkade det bara inte.
Igår så jobbade jag väldigt mycket hade jour och blev inring men inget hände på jobbet. Jag slapp i alla fall tänka så mycket.
Kanske är det det som är problemet att jag tänker alldelse för mycket på saker o ting. Saker ajg tänker mycket på nu är varför detta inträffade och hur det mitt liv kunde ha sett ut? Gjorde jag rätt som stannade? hmm någonstans innom mig säger att jag gjorde rätt som stannade. Men jag är såp fruktansvärt rädd att detta kommer att inträffa igen och igen.
Att jag återigen kommer att bli sårad och förstörd. Orkar det inte en gång till.
En gång till och jag tar mitt pick o pack för att gå ut genom dörren och alldrig mer komma tillbaka. Jag vill skriva detta så att OM det skulle hända, kan gå tillbaka och se vad jag lovade mig själv en regning dag i Götet.
För jag vet att ligger han där igen så kommer jag bli svag och hjälpa honom. Vet det så nu skriver jag att jag lovar mig själv detta.